Anledningen till bisou...

För er som inte vet det så gör man "bisou" i Frankrike, vilket betyder att man kindpussas som hälsning. I lördags fick jag dock reda på att fransmännen luktar på en när man gör bisou, för att känna hur man "luktar". Enligt en fransos som jag träffade igår så kan man bestämma hur personen är, och alla fransoser luktar tydligen på en. Så alla icke-fransoser, nu räcker inte längre tuggummi utan nu får ni även ta och duscha med jämna mellanrum - usch! Hemska tanke!


Ey Sharky, tu es sale.

'
Slänger in lite roliga videoklipp som barnen visat för mig. Favorit nummet ett är "Le ménage", vilket betyder städningen.
 
Nummer två är helt klart detta klipp!
 
Nummer trois!
 
Et finalment -
 
 
Godnatt med er!


Liten ensam flicka i ett strömlöst Paris...

Denna gången är jag inte vilse, utan idag har snarare strömmen gått. Det tog ett tag för mig innan jag insåg att det antagligen inte var ett strömavbrott utan snarare en propp som gått. Kaching vilken tur att detta hände när fräronen är borta tänkte jag - nu ska jag minnsann stila med mina icke existerande kunskaper om ström och säkringar! Så jag gick snabbt upp till huset och hittade en förtvivlad hushållerska, och frågade henne om var proppskåpet fanns. Jag måste tydligen ha sagt något rätt för hon sa att hon redan hade provat det, men hittade inte huvudbrytaren och hon undrade om jag visste var den fanns. "Öööööhm. En huvudvadå sa du? Menar du min stiliga badhanduk jag har på huvudet? Nähe inte det inte. Nej då vet jag inte vad du pratar om.."
 
Smart som jag var ringde jag min fiffiga pappa som förklarade vad jag behövde hitta. Enkelt förklarat, svårt att hitta. Tillslut fick hushållerskan nog och ringde värdmamman, som ringde värdpappan, som ringde mig så att jag kunde hitta huvudbrytaren och vips så var det ljus i stugan! Problem nummer två uppstod dessvärre inte långt efter när strömmen gick i hela kvarteret. Jippie.
   Så nu sitter jag här inlindad i täcket med en badhanduk på huvudet. Nämnde jag att jag ska in till Paris om en stund?
 


Hej jag hatar plus-que-parfait!

Har haft en skön hemmadag idag utan att ha gjort allt för mycket vettigt. Jag började dagen med att sova från 10 på kvällen till 11 på förmiddagen - holy moses vad jag var trött! Spenderade resten av eftermiddagen i sängen skypandes med min bästa vän i Karlskrona, innan jag släpade mig ut på en timmes promenad. 
 
Just nu sitter jag och försöker göra läxan som ska vara i plus-que-parfait, l'imparfait och passive och jag fattar ingenting. Jag fattar teorin men inte hur jag ska få in det i praktiken - BAAAAH!
 
Hittaden en gammal sida med massa bilder från Paris på 1800-talet, bland annat en bild där de badar i Seine. Haha det var tider det. Skulle man bara doppa lilltån idag så skulle den bli självlysande på tre sekunder. 
 
http://ritemail.blogspot.fr/2011/08/old-paris.html


Middag med fransoser!

Igår hade familjen bjudit in grannarna för middag, och denna gången smet jag faktiskt inte undan utan satt med under hela middagen som den väldigt mogna människa jag är. Det var faktiskt en väldigt intressant kväll, både smakmässigt och kulturellt. Jag fick bl.a. smaka vaktel (fågeln, inte hunden), tyffelfylld brieost (svampen, inte chokladen) och romsauterade frukter (spriten, inte fiskäggen eller staden). Det mest chockerande med kvällen var det faktum att fågeln kom med hela alltet, och jag var därför tvungen att halshugga och pilla bort allt oätligt själv! Kändes lite skumt, speciellt med tanke på att jag var väldigt nära på att börja skratta eftersom det kändes så bisart!
    Under kvällen fick jag faktiskt bevis på att jag blivit bättre på min franska, då jag faktiskt kunde bidra liiite till samtalet, även om det mesta var korta svar. Jag förstod faktiskt mer eller mindre hela samtalet om jag faktiskt lyssnade, vilket jag dock slutade göra då de gav sig in på ekonomi och statsskick. Detta gjorde dessvärre att vissa pinsama stunder uppstod då de refererade till Sverige och bad om min åsikt.
 
Lustig fakta:
Fransoserna är obotligt imponerade över det svenska statsskicket och vårat skattesystem. De verkar tro att vi lever i det bäste landet som någonsin existerat - frågan är om de har sett hur Sverige VERKLIGEN ser ut?
 
Idag har jag shoppat julklappar och umgått med min australienare innan vi plockade upp två svenska tjejer (Gabbi och Ninna) för en trevlig måltid. Pinsamt nog börjar jag inse att jag blivit amerikanifierad genom att vara i
Paris. Jag dricker Starbucks, äter skräpmat och pratar alltid högre än alla andra i området - ooops!
 
 
Nästa vecka är det förövrigt upp till bevis - då ska jag äta grodlår för första gången, och efter julen blir det sniglar - mums!!
 
 
 
 
 


Lillflickans födelsedag!

Idag är det lillflickans nionde födelsedag och jag tvivlar på att hon kommer uppskatta min present. Sånt himla fail det blev. Jag köpte ett baksett, men när jag väl öppnat det för att ta bort prislappen ( Ja fransoserna är så pass dumma att de sätter prislappen på insidan av förpackningen ) inser jag att det är för alldeles för små barn. Aja, bara att le och ge den innan man snabbt springer iväg för att gömma sig. Flickornas mormor och morfar kommer dessutom imorgon så då blir det säkert njam njam-mat, nej nu ska jag springa till skolan. Jag ska redovisa en text på franska imorgon, ska bli spännande eftersom min hals är helt paj. Om någon ska till London snart får ni gärna leta efter min röst. Jag tror jag tappade den någonstans runt Big Ben...


Franskan blir bättre!

Hade franska läxa till idag om att skriva en "journal" om vad jag gjort under mina två lovveckor. Fanns väl inte särskilt mycket att berätta, men sammanlagt blev det en halv A4 sida som jag sedan bad pappan att rätta. Han hittade väldigt få fel, utan det vara bara mindre saker som jag glömt - som typ une och un, le och la. Det känns så himla skönt, och då blandade jag även in futurum (framtid), passé composé och massa andra former som jag inte ens kan orden på svenska!
   Det roligaste med att franskan börjar bli bättre än nog det faktum att jag blivit bättre och lärt mig själv, trots den värdelösa skolan. Jag tror jag tar in mycket när jag lyssnar på familjen, och jag har även insett att jag blivit säkrare med uttryck och annat som man använder. Häromdagen misslyckades jag dock totalt när jag skulle använda en fras och lillflickans kommentar var oslagbar: "Elin, vet du vad? Det där passade inte riktigt in i det här sammanhanget... Du pratar lite som en treårig bebis ibland!" - haha, underbara unge!


RSS 2.0