Hello spring?

Nu börjar vi närma oss mitten av maj snart och vädret har fortfarande inte bestämt sig för om det ska vara sommar eller vår. Igår var det otroligt varmt och soligt, så jag skippade planen med att dra mig in till Paris och nöjde mig med att hänga med fräronen, mamman och pappan kom av någon anledning hem för två dagar innan de åkte igen. Nu idag känner jag mig återigen fruktansvärt rastlös och ensam, men det ska nog snart bli ordning på - Gabbi kommer i eftermiddag och eftersom jag har hela huset för mig själv så blir det nog en skön filmdag/kväll om inte vädret bättrar på sig!
 
För övrigt har jag börjat rensa bort alla grejer som jag inte vill ha med mig hem, och oj vad mycket saker jag har samlat på mig! Massa gamla kvitton, papper och skoluppgifter - allt slängdes och helt plötsligt blev det ordning i studion - vem hade kunnat tro det?
   Efter min ordentliga städning insåg jag hur mycket äckliga kryp det bor i min studio, och efter ett snabbt samtal med värdmamman gick jag lös med insektsprayet - mohahah döööö kryp dö! För er som funderar på att bli au pairer i Paris, passa er! Krypen finns överallt och har av någon anledning en onormal storlek och snabbhet, kolla bara på detta äckliga krypet!!
 
 
Imorgon ska vi till Monets trädgårdar innan vi på kvällen drar in till en bar för att heja fram Sverige i matchen mot Kanada - can't wait to gå lös med Sverige-rop! Hoppas bara dock inte att det förlorar för då kan det bli lite smått pinsamt... Oh well - so long, nu ska jag utrota lite fler kryp!


Stunder som dessa...

Vädret har varit helt U-N-D-E-R-B-A-R-T de senaste dagarna med grader upp mot hela 23!! Jag kunde knappt tro att det var sant igår när solen sken och jag kunde sitta ute och bara njuta. Som en äkta svensk passade jag på att hänga med några tjejer på picknick i Champs de Mars, där vi satt i gräset framför Eiffeltornet. De är verkligen det här jag har längtat efter hela långa tråkiga vintern. Ett tag blev det till och med för varmt, så jag och mitt gäng packade ihop oss och började ströva runt lite i Paris tills vi hittade en lite mindre befolkad park i skuggan.
Fint sällskap i en park i Paris
 
Idag hade jag dock oturen på min sida. Jag steg upp i god tid för att hinna in till min lektion i tid, men när jag väl skulle gå hemifrån upptäckte jag att mitt Navigo (transportkort i Paris) var borta. I ren panik letade jag igenom heeeela studion, heeeela huset och alla mina väskor innan jag gav upp. Jag gick smått skamset in till värdmamman för att berätta för henne att jag antingen tappat det, eller att någon stulit det (lagom kul eftersom det kostar 100€/månad...) Hon tog det hela med lugn och sa att det säkert skulle lösa sig, och om inte annat var det inte hela världen. 
   Så jag gick mot tågstationen och väl där köpte jag ett veckopass innan jag begav mig in mot Paris. Väl en halvtimme försenad kom jag fram till lektionen, bara för att upptäcka att alla var borta - hallå liksom?! Jag ringde alla mina klasskompisar och skickade ett antal meddelanden innan jag gav upp och ringde Meg. Tillsammans strosade vi bort mot 7e arrondismentet där vi gick in på Paris billigaste apotek (Gud jag kommer sakna de franska apoteken...). Efter en stund med pharmacy shopping drog vi vidare till St Sulpice kyrkan där vi kollade runt innan vi hamnade på en parkbänk i parc de luxembourg. 
   När det väl var dags att åka hem så blev jag helt plötsligt stoppad av en man i min "hemstation". Han hade känt igen mig från bilden på mitt Navigo, som han hade hittat!! Han räckte över Navigopasset till mig och jag närmast kysste honom på kinden av lycka - stunder som dessa har jag verkligen förtroende för mänskligheten!
 
Ikväll kommer bästaste Malin ner och ska stanna här i lite mer än vecka, så jag ska bara hämta barnen, laga mat och äta lite snabbt innan det är dags att hämta henne. Wihooo! :)


Det kommer bli svårt att lämna...

För varje dag som går så blir jag mer fäst vid familjen, de bryr sig, är trevliga och känns ärligt talat precis som min andra familj. Mamman skämtade häromdagen om att jag var den tredje dottern i familjen, och det är precis så det känns, för de behandlar mig som en i familjen - inte en anställd. Lilla flickan frågade förra veckan varför jag skulle åka hem, och varför jag inte kunde stanna ett år till. Allt jag kunde säga var att jag var tvungen att åka hem, att jag var tvungen att börja på universitetet, men jag såg rätt tydligt att det inte var det svaret hon ville ha. Jag hade nog gärna stannat kvar ett år till i Paris, men inte som au pair. Jag behöver gå vidare i livet och även om allt är så mycket bättre än bäst så vill jag upptäcka resten av världen, jag vill börja leva.
   Nu har det för övrigt gått precis 6 månader sen jag åkte ner hit och nu är det bara 4 kvar tills jag åker. Vart tog tiden vägen? Det var så mycket jag skulle göra och se här nere, och trots att jag gjort mycket så känns det ändå som om jag precis kom ner hit. Jag känner inte till de speciella ställena som bara äkta parisare gör, och jag är definitivt inte flytande i franska. Jag är bättre, men inte bra nog, så mitt löfte till mig själv de sista månaderna är att lägga all min energi på franskan och att upptäcka Paris. Jag ska inte gå på de stora gatorna och handla i de stora affärerna - nej det är dags att upptäcka det andra Paris.
 
Idag är det exakt fyra månader kvar... Det kommer bli svårt att lämna.
 


Panik i d

 


En sammanfattning!

Ja, jag lever! Har bara haft lite mycket att göra, och ingen direkt lust att blogga. Any way, här kommer en liten update! Jag delar in det i olika inlägg och lägger ut lite fint över allt.
 
Lördagen spenderades med bästaste Meg och Gabbi, med stros i lite affärer, Le Bon Marché (som Printemps och Lafayette fast utan alla asiater), Le Grand Épicerie (jättestor matvarubutik med onödigt höga priser, bara till för de absolut fabulöst rika som bor i 7e) och därefter mötte vi upp Jesse (en "ny" svensk) för fika på Laduree. Need I say more? Téet var fabulöst gott, macaronen var kanon och sällskapet var härligt, men bäst av allt var inredningen! Jag (läs Gabbi) var smart nog att veta var Carrie (från Sex and the City) brukade fika i Paris. Givetvis gick vi dit, och jag blev inte besviken. Det var precis som att fika i Sverige, bortsett från priset då... För en tekanna och två macarons blev det ett blygsamt pris på 11 €. Men som alltid, det kunde varit värre!
    Efter en härlig fika strosade vi runt lite och upptäckte lite allt möjligt innan jag och Gabbi blev lämnade ensam. Vi skulle egentligen gått på balett men det blev inte riktigt så, istället slutade vi på en bar med ytterligare en svensk till. Goda drinkar och gott sällskap avslutade kvällen innan vi drog oss hemåt med sista tåget.
 
Gabbi och Meg på Laduree, cheezze!
Avslutet på kvällen var superb! Ångrade dock lite mitt drinkval (den bruna) som smakade hostmedicin...


Liten ensam flicka i ett strömlöst Paris...

Denna gången är jag inte vilse, utan idag har snarare strömmen gått. Det tog ett tag för mig innan jag insåg att det antagligen inte var ett strömavbrott utan snarare en propp som gått. Kaching vilken tur att detta hände när fräronen är borta tänkte jag - nu ska jag minnsann stila med mina icke existerande kunskaper om ström och säkringar! Så jag gick snabbt upp till huset och hittade en förtvivlad hushållerska, och frågade henne om var proppskåpet fanns. Jag måste tydligen ha sagt något rätt för hon sa att hon redan hade provat det, men hittade inte huvudbrytaren och hon undrade om jag visste var den fanns. "Öööööhm. En huvudvadå sa du? Menar du min stiliga badhanduk jag har på huvudet? Nähe inte det inte. Nej då vet jag inte vad du pratar om.."
 
Smart som jag var ringde jag min fiffiga pappa som förklarade vad jag behövde hitta. Enkelt förklarat, svårt att hitta. Tillslut fick hushållerskan nog och ringde värdmamman, som ringde värdpappan, som ringde mig så att jag kunde hitta huvudbrytaren och vips så var det ljus i stugan! Problem nummer två uppstod dessvärre inte långt efter när strömmen gick i hela kvarteret. Jippie.
   Så nu sitter jag här inlindad i täcket med en badhanduk på huvudet. Nämnde jag att jag ska in till Paris om en stund?
 


Puh huh...

Inte mycket aktivitet på bloggen här inte, men jag har heller inget att skriva om så tant pis!
 
Gårdagen var härlig med mat och massa mys - dagen idag var inte fullt så bra. Allt började med massa tjat om engelskan, och efter massvis av övertygande blev det en bra eftermiddag innan kvällen avslutades i en krasch. 
 
Pappan i familjen berättade för övrigt att man höjt terrorberedskapen inne i Paris till det näst högsta, och att man skulle undvika kända monument, folktäta områden och att ta metron - haha som om det skulle ens vara möjligt! Skämt och sido är det vakter och militärer över allt. Senast igår när jag tog RER:n hem så fick jag syn på 4-5 militärer som gick igenom tåget och bad att få se allas väskor. Det känns lite konstigt för en svenne som jag att behöva tänka på terrorhot, inte för att jag är direkt orolig men ändå!
 
Den första riktiga snön kom idag, och barnen var helt lyriska. Själv var jag inte fullt lika glad, jag vill ju ha värme nu!
 
 

552995_10151203110832666_316917514_n.jpg



I'm back!!

Nej, jag har inte dött som vissa trodde (läs Isabelle), jag har bara haft väldigt lite att skriva om och väldigt mycket att göra. Men nu ska jag försöka hålla igång bloggandet. Jag har för övrigt fått en fråga om att göra en för- och nackdelslista med att vara au pair i Paris, så ni får hålla i er för den kommer efter en liten snabb update.
 
Hela veckan har varit lugn och skön. Barnen har varit snälla och onsdagen var en dröm. Jag fick tjata lite på flickorna för att få ut de att gå ut i det UNDERBARA vädret (läs mulet och dugg), men när vi väl var ute så var det kanonkul. 3 timmar senare och en slutkörd au pair så fick det lov att vara nog - kaffe påfyllning och massor med kakor stod därefter på schemat. Allt för att få tillbaka krafterna, och framförallt återinta de förlorade kalorierna!! Hemska tanke om jag skulle gå ner i vikt!!
   Idag, torsdag är min skollediga dag och den spenderades på rean. Mycket grejer på rean och jag kan sammanfatta det genom att säga att jag köpte allt som INTE var på rean. Shit happens.
 
Håll i er nu för nu kommer den....

ELINS LISTA ÖVER FÖR- OCH NACKDELAR MED ATT VARA AU PAIR I PARIS:
För att inte skrämma bort eventuellt blivande au pairer så börjar jag med fördelarna.
  • Att vara Au pair är ett lätt sätt att upptäcka Paris, och det är dessutom säkert. Du behöver inte oroa dig för pengar, mat eller bostad - allt är fixat.
  • Du har kanske lika stor tur som jag och hamnar i en trevlig familj - grattis till dig då, för då har du nästan inga nackdelar att oroa dig för.
  • Paris är en stor stad och det finns alltid något kul att göra. Gå på stan, gå  på museum, på bio, åka skridskor eller bara strosa runt - det finns massor av aktiviter att göra.
  • Ingenting är långt borta i Paris. Metron och RER:erna gör det superenkelt att ta sig runt inne, och utanför Paris.
  • Du kommer få uppleva en helt ny kultur - både när det gäller mat och seder.
  • Det finns massor av snygga killar i Paris!
  • Vädret är mycket finare än i Sverige på hösten och våren. Vintern är som ett grått snölöst blurr...
  • Det blir aldrig KALLT i Paris.
  • Kläderna, shoppingen - ALLT är awesome.
  • Paris är Paris, behöver man säga så mycket mer? Du kommer lära känna massa knäppa, endel coola och många underbara vänner!
Nackdelarna finns tyvärr även i en stad som Paris:
  • Att åka som au pair är att ta en risk. Du ska spendera en stor del av tiden med familjen, så se till att det känns bra!
  • Du kan få en dålig familj och då suger livet.
  • Du kan bo långt ifrån Paris och då suger livet också.
  • Du kan få en dålig familj som bor långt ifrån Paris, och du suger livet mest.
        Man ska inte välja familjerna efter var de bor, men tänk på att det inte är att för kul att bo långt ifrån vännerna. Välj au pair befolkade områden som västra delen av Paris, eller centrum.
  • Paris är en storstad och därmed följer även kriminaliteten. Du kan inte gå runt och vifta med värdesaker (även om det inte hänt mig något än så vet jag om kriminaliteten)
  • Fransoser kan inte bygga hus. Det drar, är kallt och fuktigt rätt ofta. (Inte hos mig dock eftersom vårt hus är nybyggt!)
  • Fransoser har värdelös musiksmak.
  • Vädret suger ofta på senhösten/vintern.
  • Du kan inte bada i "friheten". Det var det jag saknade mest på sensommaren - det kommer vara stekhett, och allt du kan göra är att åka till allmäna simhallen eller eventuellt lägga dig under vattenspridaren... (så vidare du inte får en familj med pool, isf får du gärna höra av dig till mig snarast möjligen vid eventuellt badväder!)
  • Du kommer sakna massvis av svenska ingredienser - de har varken sirap, bakjäst, bikarbonat eller kalles kaviar - tant pis!
Skämt och sido - tänk på att det är ett jobb att vara Au Pair. Vissa dagar kommer du älska ditt jobb, och vissa dagar kommer du inte göra det - that's life! Det viktigaste är att se det positiva och att komma ihåg att du arbetar med barn. Få barnen glada och de kommer vara sådana glädje spridare att du kommer stråla inom 3 sekunder. Hur du får barnen att bli glada får du själv lista ut - lite måste du få anstränga dig själv!


God jul.... Elin?

Nyårslöften? Hur gör ni med detta ständiga problem, ska man följa skapa eller offra? Vad är egentligen värt att lägga ner och offra för att uppnå det man lovat?
   Jag har aldrig gett nyårslöften därför att jag har själv vetat att jag aldrig skulle kunna hålla eller leva upp till dessa löften, men 130 euro senare och jag har gett mig själv ett nyårslöfte innan nyår. Ja jag vet att det inte funkar så, men jag behövde en anledning att kunna lägga så mycket pengar och då tyckte jag ett löfte lät som en bra idé. Mitt löfte för 2013 är att jag ska springa och hålla igång oavsett väder. Det handlar inte alls om att gå ner i vikt eller ta bort mina kärlekshandtag som jag fått efter tre månader i Paris, utan det handlar om hälsa. Jag vill kunna vara stark och hälsosam, och för att bli det behöver jag träna. Jag har insett nu när jag bott härnere att jag blir sjuk för minsta lilla. Jag har varit förkyld konstant sen i oktober, och jag som aldrig blir förkyld! Jag tror helt ärligt att det beror på att jag alltid rört mig hemma, varje dag oavsett väder. Så mitt löfte för år 2013 är att bli hälsosammare!


La Vallée Village

Idag blev det en liten spontantripp till en märkes outlet i Marne La Vallée. Skulle egentligen inte hängt med men när man av en slump springer på ett gäng svenskar på metron så måste man se det som ett tecken! Dock hann vi inte med särskilt mycket, eftersom vi var tvungna att åka tillbaka igen efter  - men lite shopping blev det, till mitt bankkontos stora sorg...
 
Raffe Lauren tröja i vit och raffe skjorta i rosa!
 
Ett tips för er som tänker åka hit - åk tidigt på morgonen och förbered er för en lång dag! Det bästa är att åka mitt i veckan, och gärna inte innan stora högtider som jul.
 
 


Crêpes är inte så enkelt som man tror...

I morse vaknade jag till den fruktade snöstormen, som till och med var en orange varning - de räknade med att det skulle komma hela 1 cm snö/dygn. Lite skrattretande när jag kollar ut och inser att det är snöblandat regn och att det knappt lägger sig på marken - men hey, med tanke på att fransoserna knappt kan köra bil i vanliga fall så ska vi nog inte prata om när man det "snöat".
 
När jag kom hem efter en ansträngande dag av shopping (hittade ingenting som vanligt...) så sa mamman att vi skulle ha crêpes till middag - lätt som en plätt tänkte jag, men oj så fel jag hade! De franska crêpesen är inte ens närheten av svenska pannkakor. Här använder man öl istället för mjölk, och låter smeten vara något enormt trögflytande - så när jag kom med humöret på topp och tänkte steka fina och runda pannkakor så blev jag lite chockad. Första crêpen brände fast, andra blev i smulor och tredje vet jag inte vad det hände med. Tillslut tröttnade jag och började köra lite à la crêparna som står på gatan, och till min hjälp tog jag en stekspade. Resultatet blev att det kom smet över hela köket istället - lyckat... Oh well, smaken fanns där i alla fall. Även om 3/4 av smeten hamnade på golvet, väggarna och jag tror även lite fastnade på köksfläkten...
 
Köket efter att jag städat upp det mesta - wooopsie!


Sprungit runt och letat...

Idag har jag besökt 5 affärer i min jakt på ingredienser till pepparkakor - allt utan att lyckas hitta en enda. Någon som vet ett bra ställe att köpa "svenska" kryddor?


Tidig morgon...

Detta är så inte okej att vara uppe så här tidigt... Jag sitter och väntar på att mitt tevatten ska koka innan jag ska slänga på mig kläderna och gå till Chatou. 3 kms morgonpromenad kl 8 på morgonen - yeye... Har jag sagt att jag älskar den franska kommunaltrafiken? Återigen är min kära RER A avstängd och jag måste gå den fruktansvärda vägen ännu en gång... Nåja, det kunde varit värre (som ikväll när jag ska hem! Det kommer säkert regna också... Paraplyet ska såååå med!)


Problem med svenskan...

Jag börjar pinsamt bog tappa det svenska språket allt mer. Igår skulle jag skriva ordet hade, och fick säkert sitta i 5 minuter innan jag gav upp och slog upp det. Av någon anledning fick jag för mig att det var två D i hade, men det ville inte autocorrect godkänna men eftersom de har haft fel innan så vägrade jag tro på det. Jag tänkte att det i så fall skulle bli haaaaaaade (inte för att det ens finns ett ord som heter så, men ändå!) och att det behövdes två D för att bli hadddde - så fel jag hade!

Så ser ni nu massa svenska fel i bloggen så vet ni varför, min svenska har helt enkelt försvunnit (inte för att den särskilt bra innan, men ändå!)


Quelle Malchance!

Har tillbringat sista kvällen på ett tag med familjen och myst framför tvn. Har faktiskt nästan packat färdigt, eller okej, jag har slängt ner kläderna i en resväska och slängt ihop locket.
   Jag tänkte vara praktisk genom att ta tåget och inte orsaka allt förstort besvär med familjen. Min plan var att ta RER A (linjen som jag bor på) till Chatelet och där byta till RER B som är flyglinjen - men oj så fel jag hade! RER B linjen fick jag reda på igår att det skedde underhållsarbete på, och då tänkte jag ta flygbussen istället. Men som tur var så kollade tiderna på tågen och ohooo vad jag hade fel! Nu är även min RER A linjen inställd, och detta skulle då medföra att jag behövde byta från tåg till metro 3 och sen därefter till metro 9 - en sak man inte vill göra med resväskor i släp! Men som tur var har jag världens bästa familj så pappan kör mig imorgon bitti hela vägen till flygplatsen - är de bäst eller vad?! 
 
Så tips nr 1 - lita aldrig på franska kollektivtrafiken - den är jättebra när den väl funkar (vilket den oftast inte gör)...
 
 
Ni vet bilden jag la upp på jättedaggmasken? Här kommer en värre bild! Detta äckel hittade jag utanför min studio igår, och jag är rätt säker på att han har ätit upp Olga med, för hon är försvunnen...


Jardin de Luxembourg med finaste vännen, även om vädret var oehört kallt så kan jag ändå trösta mig med att det snöade i min hemstad idag - eller vad säger jag!? Det är ju där jag spendera kommande vecka - usch fy och blä!
 

Nu ska jag packa vidare och försöka hitta något franskt till mina kära (och efterhängsna vänner) hemma i Sverige. Haha de idioterna tror att jag kommer hem för att träffa dem, när jag egentligen bara är ute efter sommarvärmen i Sverige!
 
 
Neeej jag bara skämtar - puss på er alle sammans, snart ses vi!


Förseningar

Det franska kontot är nu införskaffat och det kostade otroliga 0 kronor! Jag får ett visa kort, och tillgång till en internetbank - en aningen bättre än hemma i Sverige! Det tog faktiskt inte alls lång tid på banken och hon som fixade kontot var otroligt trevlig och snäll. Däremot var det 365 olika papper som man behövde skriva under, men som plåster på såret fick jag en Longchamp väska från banken. För er som inte vet är det en väska som alla fransoser älskar, och även jag då!
 
Enkel, stilren och praktisk!
 
Efter att banken var tanken att jag skulle ta mig bort till Houilles för att ta RERn in till La defense. Meeen något hade hänt borta i Maison Lafitte så inga tåg gick - varken till eller från stationen. Det enda som stod på infoskärmarna var "un accident grave de voyaguer..." och något om personne - så jag antar att någon hade hoppat framför tåget igen. Det som var konstigt var dock att det i vanliga fall max brukar ta 10-15 minuter innan tågen går som vanligt, men när jag väl kom upp på perrongen hade tågen stått stilla i över en timma och man förväntade ytterligare två timmar till!
   Jag var i alla fall smart nog och tog mig ner till busstationen och hoppade på en buss mot Le vesinet där ett annat RER tåg gick. När jag skulle kliva på bussen var den så full så busschaffuören vinkade bak oss mot den bakre delen där vi trängde oss in. Jag kunde därför inte blippa mitt busskort men jag tänkte inte mer på det förrän vi kom fram till Le Vesinet. Där stod nämligen kontrollanter som kollade om alla hade blippat sina kort, och när jag väl blev stoppade så visade det ju att jag inte gjort det. Men på knacklig franska lyckades jag förklara att jag inte hade haft chansen och jag slapp undan med en varning - puh!
   Över en timma försenad kom jag fram till La defense där vi spenderade resten av eftermiddagen med att strosa runt i köpcentrumet och köpa starbucks.
 
Jag tror att jag håller på att bli ordentligt dunderförkyld för jag känner mig helt slut i huvudet och vill bara gå och lägga mig. Men först ska jag strax hämta flickorna, förhöra de på läxorna, laga soppa, natta flickorna, duscha, skypa med bästa gänget från Karlskrona och därefter kan jag sova!


RSS 2.0