Äventyret har tagit slut...

Och så för ett sista inlägg i bloggen men nu från Svearike! Äventyret har tagit slut och besvikelsen över att vara hemma i Sverige har börjat infinna sig. Allt känns inte lika glammigt och intressant längre jämfört med underbara Paris - men oh well, det är inte hejdå för gott, utan snarare ett "på återseende".

Nu väntar ett roligare äventyr - städa undan ett helt år av kläder i en redan överfull garderob! Bloggen får vara kvar på obestämd tid, som ett minne och kanske också som en hjälp för er andra som funderar på att bli Au pairer. Så tack alla ni som följt mig under mitt år i Paris, det har varit det bästa året i mitt liv!
 
 


Utvärdering....

Eftersom det är min sista dag tänkte jag slänga in ett sista inlägg som en utvärdering av mitt år som au pair:
 
Blev året som jag trodde?
   - Nej, jag trodde aldrig att jag skulle träffa så många underbara människor, och att jag skulle komma familjen så här nära. I början kändes det konstigt att bo med andra människor och jag undvek de gärna på helgen, eftersom jag kände mig i vägen. Nu när det är sista dagen känner jag mig som en del av familjen, och det gjorde fruktansvärt ont att säga hej då till lilla flickan och mamman. Jag tror fortfarande inte riktigt att jag förstår att det tar slut idag.
 
Franskan
   - Jag förstår mer eller mindre all franska som talas till mig, och jag kan läsa tidningar och böcker utan problem. Jag kan kolla på en fransk film utan subtitles och jag kan hålla en normal konversation. Morföräldrarna som mötte mig första helgen, och även nu en sista gång sa att de var chockade över hur bra jag hade uttvecklats, vilket jag tar som något positivt. När jag kom ner här pratade jag knappt någon franska alls, och efter 10 månader kan även jag se en utvecklig.
 
Barnen
   - Barnen ser jag nu som mina syskon. Jag irriterar mig ibland på dem, men jag älskar dem djupt och kommer sakna dem något otroligt! 
 
Kulturen
   - Jag kan de flesta franska maträtterna par coeur så något har jag allt lärt mig om kulturen. Föräldrarna har diskuterat politik, kultur och andra franska problem med mig, något som jag har uppskattat då det hjälpt mig att sätta mig in i det franska livet.
 
Kläder
   - Jag har köpt alldeles för mycket. punkt slut.
 


Finaste familjen...

I fredags stannade jag hemma med familjen för vad jag trodde skulle bli en vanlig tv-kväll, men eftersom det var stora flickans sista dag hemma (hon åkte på Scout-läger i lördags förmiddag) så hade de planerat en fin överraskning för mig! De hade fixat massa fina presenter som alla kommer vara underbara minnen från min tid här, och de hade gjort sniglar till mig. För att utvärdera sniglarna kan jag bara säga MUMS! Så himla gott faktiskt! Det smakade typ som musslor i massa vitlök, och vitlöksälskare som jag är så sa jag ju inte nej till det. En jättefin kväll som avslut på mitt underbara år här, och jag fick massa fina ord från familjen och jag kunde inte bara hjälpa att känna mig så... lycklig? 
 
Lördagskvällen spenderades med mina fina franska (och andra nationaliteter) hemma hos en av deras föräldrarshus där vi körde hemma fest. Vi åt franska crepes till kvällsmat, och ex antal bitar av en äkta fransk äppelpaj, som jag nu snott receptet på! Jag försökte förtvivlat banka in svensk kultur i deras huvud och jag tror faktiskt att jag lyckades rätt bra. De verkade tillslut förstå att Ikea, Pippi, Ronja Rövardotter och Kalles kaviar är enbart svenska produkter, och att Isbjörnar går runt på Plattan i Stockholm. Kvällen avslutades framåt 6-tiden i morse och då drog Gabbi och jag hem till mig för en snabb sömn innan vi återigen åkte in för en sista dag i Paris. Känns helt sjukt att jag inte kommer ha tid att åka in till Paris något mer nu när jag ska jobba heltid måndag, tisdag och onsdag. Inte för att jag klagar, för det kommer bara vara jag och lilla flickan så då tänkte jag att vi kunde passa på att hitta på massa kul!
 
Mina fina flickor, notera rödvinet och sniglarna - mums!


En vecka kvar...

Har nästan packat klart, bara det lilla som man använder varje dag kvar och jag känner mig... konstig? JAg har aldrig packat innan i tid och nu är allt klart - inte för att jag längtar hem utan snarare bara för att det känns som om det behövs göras.
 
Rean är i alla fall i full gång i Paris och jag har otroligt nog lyckats undvika att köpa något!


Inte länge kvar...

Idag är det inte länge tills jag åker hem - jag går officiellt in på min sista hela jobbvecka och jag kan inte hjälpa att känna mig lite... trist? Jag vill visserligen hem men hela den här månaden har gått alldeles för snabbt, och igår åkte Meg hem, vilket typ är en av de saker jag absolut inte velat ta i tur med. Helgen som kommer blir min sista i Paris och den är planerad att firas med en fest tillsammans med kära vänner i Paris. Annars flyter livet på här nere i Paris. Jag är nästan färdigpackad helt otroligt nog, men det beror nog inte på att jag vill hem (vilket jag ifs vill också.) utan snarare på att jag måste kunna få plats med allt. Än så länge tror jag nog det räcker med min MEGA-resväska och en sportbag - keep your fingers crossed!
 
Jag hör av mig när det faktiskt händer något intressant med mitt liv - vilket det typ inte lär göra eftersom det börjar dra sig mot slutet...


RSS 2.0


-