Äventyret har tagit slut...

Och så för ett sista inlägg i bloggen men nu från Svearike! Äventyret har tagit slut och besvikelsen över att vara hemma i Sverige har börjat infinna sig. Allt känns inte lika glammigt och intressant längre jämfört med underbara Paris - men oh well, det är inte hejdå för gott, utan snarare ett "på återseende".

Nu väntar ett roligare äventyr - städa undan ett helt år av kläder i en redan överfull garderob! Bloggen får vara kvar på obestämd tid, som ett minne och kanske också som en hjälp för er andra som funderar på att bli Au pairer. Så tack alla ni som följt mig under mitt år i Paris, det har varit det bästa året i mitt liv!
 
 


Utvärdering....

Eftersom det är min sista dag tänkte jag slänga in ett sista inlägg som en utvärdering av mitt år som au pair:
 
Blev året som jag trodde?
   - Nej, jag trodde aldrig att jag skulle träffa så många underbara människor, och att jag skulle komma familjen så här nära. I början kändes det konstigt att bo med andra människor och jag undvek de gärna på helgen, eftersom jag kände mig i vägen. Nu när det är sista dagen känner jag mig som en del av familjen, och det gjorde fruktansvärt ont att säga hej då till lilla flickan och mamman. Jag tror fortfarande inte riktigt att jag förstår att det tar slut idag.
 
Franskan
   - Jag förstår mer eller mindre all franska som talas till mig, och jag kan läsa tidningar och böcker utan problem. Jag kan kolla på en fransk film utan subtitles och jag kan hålla en normal konversation. Morföräldrarna som mötte mig första helgen, och även nu en sista gång sa att de var chockade över hur bra jag hade uttvecklats, vilket jag tar som något positivt. När jag kom ner här pratade jag knappt någon franska alls, och efter 10 månader kan även jag se en utvecklig.
 
Barnen
   - Barnen ser jag nu som mina syskon. Jag irriterar mig ibland på dem, men jag älskar dem djupt och kommer sakna dem något otroligt! 
 
Kulturen
   - Jag kan de flesta franska maträtterna par coeur så något har jag allt lärt mig om kulturen. Föräldrarna har diskuterat politik, kultur och andra franska problem med mig, något som jag har uppskattat då det hjälpt mig att sätta mig in i det franska livet.
 
Kläder
   - Jag har köpt alldeles för mycket. punkt slut.
 


Finaste familjen...

I fredags stannade jag hemma med familjen för vad jag trodde skulle bli en vanlig tv-kväll, men eftersom det var stora flickans sista dag hemma (hon åkte på Scout-läger i lördags förmiddag) så hade de planerat en fin överraskning för mig! De hade fixat massa fina presenter som alla kommer vara underbara minnen från min tid här, och de hade gjort sniglar till mig. För att utvärdera sniglarna kan jag bara säga MUMS! Så himla gott faktiskt! Det smakade typ som musslor i massa vitlök, och vitlöksälskare som jag är så sa jag ju inte nej till det. En jättefin kväll som avslut på mitt underbara år här, och jag fick massa fina ord från familjen och jag kunde inte bara hjälpa att känna mig så... lycklig? 
 
Lördagskvällen spenderades med mina fina franska (och andra nationaliteter) hemma hos en av deras föräldrarshus där vi körde hemma fest. Vi åt franska crepes till kvällsmat, och ex antal bitar av en äkta fransk äppelpaj, som jag nu snott receptet på! Jag försökte förtvivlat banka in svensk kultur i deras huvud och jag tror faktiskt att jag lyckades rätt bra. De verkade tillslut förstå att Ikea, Pippi, Ronja Rövardotter och Kalles kaviar är enbart svenska produkter, och att Isbjörnar går runt på Plattan i Stockholm. Kvällen avslutades framåt 6-tiden i morse och då drog Gabbi och jag hem till mig för en snabb sömn innan vi återigen åkte in för en sista dag i Paris. Känns helt sjukt att jag inte kommer ha tid att åka in till Paris något mer nu när jag ska jobba heltid måndag, tisdag och onsdag. Inte för att jag klagar, för det kommer bara vara jag och lilla flickan så då tänkte jag att vi kunde passa på att hitta på massa kul!
 
Mina fina flickor, notera rödvinet och sniglarna - mums!


En vecka kvar...

Har nästan packat klart, bara det lilla som man använder varje dag kvar och jag känner mig... konstig? JAg har aldrig packat innan i tid och nu är allt klart - inte för att jag längtar hem utan snarare bara för att det känns som om det behövs göras.
 
Rean är i alla fall i full gång i Paris och jag har otroligt nog lyckats undvika att köpa något!


Inte länge kvar...

Idag är det inte länge tills jag åker hem - jag går officiellt in på min sista hela jobbvecka och jag kan inte hjälpa att känna mig lite... trist? Jag vill visserligen hem men hela den här månaden har gått alldeles för snabbt, och igår åkte Meg hem, vilket typ är en av de saker jag absolut inte velat ta i tur med. Helgen som kommer blir min sista i Paris och den är planerad att firas med en fest tillsammans med kära vänner i Paris. Annars flyter livet på här nere i Paris. Jag är nästan färdigpackad helt otroligt nog, men det beror nog inte på att jag vill hem (vilket jag ifs vill också.) utan snarare på att jag måste kunna få plats med allt. Än så länge tror jag nog det räcker med min MEGA-resväska och en sportbag - keep your fingers crossed!
 
Jag hör av mig när det faktiskt händer något intressant med mitt liv - vilket det typ inte lär göra eftersom det börjar dra sig mot slutet...


Elin och Elin...

Igår gjorde jag ett av de jobbigaste sakerna på långtid - jag sa hejdå till en av mina närmaste vänner här i Paris och även om jag vet att jag kommer se henne igen så kändes det som om hjärtat slets i tusen bitar! Hela dagen spenderades med Paige innan jag följde henne till huset där vi sa vårat tårfyllda farväl. Jag lärde känna henne i våras och det är helt sjukt hur nära jag kommit att stå henne. Vi är verkligen totala motsatsen men trots det har vi aldrig de där obekväma pauserna utan något att säga, utan vi har alltid något att diskutera! Det var därför som jag tillbringade varje eftermiddagen efter skolan med henne (och mina andra vänner) på Starbucks - pratandes i timmar utan riktigt att vi gjorde något vettigt.
    Efter vårt tårfyllda och snyftande farväl ( eller snarare ses senare ), så begav jag mig mot tågstationen och givetvis blev jag uttittad av ett antal fransoser. Det var till och med en dam som trodde jag skulle hoppa (ja, självmord framför tåg är tyvärr väldigt vanligt här i Paris) och jag hörde klart och tydligt hur hon diskuterade med sina vänner om denna "ostabila och upprörda mademoiselle". Jag kan dock tillägga att jag pratade med Gabbi i telefonen på svenska, annars hade jag utan tvekan snäst av damen med att jag minsann förstod att hon pratade om mig, och om att hon själv någon gång skiljts från en nära vän så skulle hon förstå hur det känns!
 
Lite roliga nyheter mitt i allt det ledsna är att rean började idag, och ja - jag ska in imorgon och försöka kirra ett par fina skor, alternativt en jacka på Printemps! För er som inte vet är det en av Paris största och finaste lyxgallerior och där inne finns allt som jag älskar att dregla efter - Prada, Chanel, Dior, LV, Michael Kors, Lanvin, Isabelle Marant och massa mer - alltså ett himmelrike för en äkta fashionnörd!
 
Min familj pratade för övrigt med en ev. ny au pair från Sverige idag - en till Elin! Hon kommer från Karlstad och verkade riktigt trevlig av det lilla jag såg, och jag hoppas verkligen innerligt att nästa au pair som kommer till min familj förstår exakt HUR bra hon kommer ha det. Jag tror inte jag börjar inse det riktigt förrän nu. För övrigt är min svenska värdelös, men försök själv att bo utomlands i ett år och blanda tre olika språk varje dag - klarar du det utan att tappa grammatiken säger jag grattis - du är väldigt duktig och alldeles säkert en utomjording, eller kines - de är duktiga på allt!


Taylor Goat!

Här är en video till alla er som är ledsna och inte vill vara det längre :
 


Farväl, adjö och så vidare...

Allt mer som dagarna går börjar jag inse hur lite tid det är kvar, och jag börjar bli allt mer och mer ledsen. Mina underbara vänner som jag lärt känna väldigt väl ska jag nu skiljas från, för att kanske aldrig mer ses igen. Denna vecka är det hela 5 som åker, och redan har två andra åkt hem. Igår hade vi avskedmiddag på en restaurang för Birgitta, som åker redan på torsdag - helt sjukt hur snabbt tiden gått. På måndag har jag varit här i 10 månader och då är det bara 10 dagar kvar tills jag åker hem till Sverige, och jag kan säga att jag både vill och inte vill hem. Jag hade gärna stannat kvar i Paris om jag vetat att alla mina vänner stannat kvar, men eftersom alla åker hem och det kommer massa nya au pairer och andra människor känns det inte lika lockande längre. 
 
I fredags firade vi fête de la musique och det var nog först då jag insåg hur mycket jag älskar Paris. I lägenhetsbyggnaden vi var i spelade alla musik, och samlades på innergården där de sjöng och drack vin -  jag menar, vi är ju i Frankrike! Lördagen spenderades med filmkväll och för första gången köpte vi pizza från "pizzabilen", som vi sett varje helg och hela tiden sagt att vi var tvugna att köpa från innan vi åkte hem. Det känns som att vi nu börjar göra allt det där som vi sparat till sista stunden och det är nu allt börjar bli sådär riktigt bra som jag hoppades att året skulle bli. Vi sitter vid Seine och umgås, vi har hittat ÄKTA franska vänner och allt är bara riktigt bra. Och givetvis är det nu vi ska åka hem. Oh well, jag kommer tillbaka Paris - bara vänta!
 
För övrigt ska jag "provpacka" idag, för att se om jag behöver köpa en andra resväska (rätt säker på att jag kommer behöva göra det med tanke på allt som jag samlat på mig under året!) Till alla blivande au pairer - köp inte så mycket saker - jag får seperationsångest bara jag tänker på att lämna kvar kläder... Oh well, jag får väl hoppas att nästa au pair har min storlek så att hon får användning av mitt skräp!


20 dagar kvar...

Och så var det bara 20 dagar kvar, och hur mycket jag än längtar hem så kan jag inte hjälpa att frukta det på samma gång. Jag har det oförskämt bra här, även om jag klagar lite ibland, men det finns egentligen inget större fel, mer än att jag måste planera någon annans liv heeela tiden! Jag älskar mina barn, och det kommer verkligen kännas jättesvårt att lämna dem, meen jag får väl trösta mig med att det är nära nog att komma på besök OCH att jag äntligen får se mina kusinbarn hemma i Sverige igen! 
 
Eiffeltornet à la Gay-stile tillsammans med finaste Meg... Ytterligare en anledning till att det kommer vara pina att åka... Denna fina bruden bor borta på andra sidan jordklotet "down under" så att säga, meeen som tur var har vi planer för framtiden! Puss på're!
 
 
Det är det som ska bli så skönt när jag kommer hem till Sverige, att inte behöva planera någon annans tid, bara min alldeles egna underbara tid! Helt sjukt för övrigt att jag snart varit här i 10 månader... Verklighetscheck någon? 
I början av ett spännande år... Spänningen nu lär bli hur i helskotta jag ska få ner allt, tur nog ska jag köpa en till resväska nu någon dag, annars lär det ALDRIG gå!
 Söta barnen som har växt något otroligt, de ser inte ens ut som samma barn längre!
 Första ute-natten!
 
 Picknick i Champs de mars, något man idag unviker pga av alla förbannade turister!
 
Men snart är jag hemma och kan få träffa min bästaste ren!
 
Blev en liten nostalgi-trip!
See ya soon!
 
 
 


Aquaboulevard...

Igår spenderade vi över 7 timmar på vattenparadiset "Aquaboulevard" och oj vad kul vi hade! Jag och barnen busade i vågorna, åkte vattenrutschkanor (hur fasen man nu stavar det?!) och spenderade timmar och timmar med att testa de läskigaste och snabbaste av alla. Vi åkte dit tidigt på morgonen och det var INGEN kö alls. Om ni nu tänker åka dit, vilket jag tycker ni ska - så åk dit på morgonen, för på eftermiddagen är kön dödande och det tar en evighet att få åka. Ett annat tips är att åka när det är fult väder, för det gör inget att det regnar eller åskar - stället är till 90% inomhus, och alltså behöver man inte bra väder.
 
Imorgon är det midsommar, OCH fête de la musique, vilket betyder att metron och RER:n går heeeela kvällen och natten! Så egentligen är det som det borde vara, vilket betyder utgång à la bästa sättet någonsin. Hela kvällen och natten ska det vara konserter på gatorna, musiker över allt och alla barer och pubar har live-musik - kan det bli bättre?
 Kolla bara denna sidan så kan ni se alla musiker/konserter som finns i Paris under en natt. yay! http://www.offi.fr/concerts/fete-de-la-musique-2013-paris.html
 

 



Oväder numero uno!

Igår var nog min värsta väderdag någonsin! När jag vaknade vid 9-tiden och gick in för frukost tyckte jag det var rätt kallt och klibbigt så jag klädde på mig med jeans och en tjocktröja, och mycket riktigt började det regna lite lätt på väg mot RER:n. Jag hann dock på RER:n och var för en gångsskull i tid, tills dess att tåget våldsamt skakade till, stannade upp och allt blev svart... Great tänkte jag, nu har de kört på något! I 45 minuter satt jag helt ovetande tills tåget plötsligt lös upp och de förklarade att tåget hade blivit träffat av blixten!?
    Lagom försenad till lektionen (45 min sen...) sprang jag till Metro 2, hoppade snabbt av och skyndade upp för rulltrappan i hopp om att undvika regnet, men tji fick jag för när jag kom upp var det som om solen hade gått ner! Himlen var helt svart och gatlyktorna tvingades tändas eftersom det inte kom fram något solljus! Efter två meter börjde ösregna och jag hann bli helt dygnsur innan jag kom fram till skolan.
   Ösregnet varade i så sådär 40 minuter och efter det så kom solen fram och hela 32 grader!?! Jag svettades som en gris innan jag drog mig hemåt och åter igen kom ösregnet fram - what the heck!? Doomsday numero uno eller vad händer?
 
 
Skakiga bilder av gårdagens dooooooomsday!
Meg och jag vid eiffeltornet!
Mitt stora spöke!
Och min lilla apa!
 
 
 
 
 


Anledningen till bisou...

För er som inte vet det så gör man "bisou" i Frankrike, vilket betyder att man kindpussas som hälsning. I lördags fick jag dock reda på att fransmännen luktar på en när man gör bisou, för att känna hur man "luktar". Enligt en fransos som jag träffade igår så kan man bestämma hur personen är, och alla fransoser luktar tydligen på en. Så alla icke-fransoser, nu räcker inte längre tuggummi utan nu får ni även ta och duscha med jämna mellanrum - usch! Hemska tanke!


Kvällshäng vid Jussieu...

Det är söndag och OH BOY vad helgen har gått fort!
 
För er som undrar, onsdagen var sådär löjligt bra som jag föreställt mig, med lek, bus och skratt - och för första gången insåg jag på riktigt att jag snart åker. Dagarna efter var härliga, inga bråk och bara massa skratt, och leende - vilken glädje barn kan ge en!
   Fredagen spenderades med Meg framför Eiffeltornet i äkta franskstil med en flaska vin, en camenbert och massa prat. Efter att ha sett tolvslagets sprakeleri bestämde vi oss för att dra hem till Megs där jag sov över.      
   Lördagen spenderades chillandes i Megs lägenhet (7e arrondismentet, jag menar - sämre kan man ha det!) innan vi mot kvällen tog oss till Jussieu där vi mötte upp ett helt gäng med människor av alla möjliga nationaliteter - franska, svenska, danska, amerikanska och även en från Kenya! Efter att ha missat sista tåget bestämde jag mig för att spendera ytterligare en natt i Paris, och skickade iväg ett litet fint sms till fräronen att jag inte skulle sova hemma. Kändes bäst att åtminstone förvana dem, så att de inte trodde jag blivit kidnappad eller något - man vet ju aldrig i Paris! För övrigt fick en av tjejerna sin väska stulen, vilket i för sig hemskt nog, var hennes eget fel. Hon gjorde number one of alla no, no - hon lämnade väskan helt obevakad vid en mur och gick ifrån den... Smart (Y)!
 
Ett litet tips för er som är/ska till Paris över sommaren är Aquaboulevard, en av europas största vattenparker! Dit är i alla fall planen att jag ska dit på onsdag med barnen, på så vis kommer jag in gratis - whoop whoop!
 
 
Over and out!


Imorgon kommer bli en bra dag!

Imorgon är det onsdag och för en gångskull har jag allt planerat i bra tid. Jag och lilla flickan planerade in en heldag med massa kul, bakning på förmiddagen, picknick i en park och därefter badning i poolen i grannbyn! Jag hoppas verkligen det blir fint väder, men just nu känns det lite som att jag inte bryr mig - det ska bara bli kul att göra något som alla kan försöka vara vänner på!

Idag är det för övrigt 34 dagar kvar i Paris, och 29 kvar med barnen - sjukt lite tid som är kvar och jag inser att jag kommer sakna mina knäppjökar! Igår höll jag på att börja gråta när lilla flickan sa att hon ville att jag skulle stanna - om hon bara visste hur mycket jag vill stanna. Dock kan jag då ärligt säga att jag är färdig som au pair. Jag hade gärna stannat som en del i familjen, men att ta hand om andra är jag rätt färdig med. Jag inser helt plötsligt hur underskattade dagis- och skolpersonalen är. ALDRIG I LIVET att jag ska jobba som dagislärare. Punkt slut and over, eller inte riktigt, jag slänger in lite bilder från veckorna som gått...

Ja just ja, vi var på ett paleontologi museum häromdagen, därav alla missfoster och ben!

Färgen på Eiffeltornet berodde på gay-äktenskapet



Haft besök..

Haft besök i helgen av finaste Mika och spenderat alldeles för mycket pengar på mat och andra godsaker, men jag har upptäckt hur mycket jag älskar de där dolda pärlorna i Paris. Mitt favoritfik på hörnet, bakgatorna som leder till de där fantastiska ställena - oh Paris, it's gonna be hard to leave!
 
Idag tror jag att min familj hittade sin nya au pair - snyyyyyyyft! Jag pratade lite djupt med lilla flickan som inte ville att året skulle sluta, och allt jag kunde säga var typ samma sak. De är så otroligt mysiga ibland mina barn, och jag fick lite smärtsamt förklara att jag var tvungen att åka hem, men att hon skulle vara snäll mot den nya au pairen så att hon skulle kunna älska dom precis som jag gör. I alla fall är det ju inte så långt till Paris, så jag får väl åka tillbaka i höst och undersöka om hon verkligen sköter sig den dära amerikanen ;)
 
Over and out, från en kluven au pair!


RSS 2.0


n